Palm Sunday och outreach

April 1, 2018 Israel 0 Comments

Shalom Suedi!

Idag har varit en dag över det vanliga, surprise vi är på påskresa!?

Vi började den tidiga morgonen med att klä upp oss i våra finaste kläder, äta frukost, be och lovsjunga Herren Jesus Krist. HAN ÄR UPPSTÅNDEN (i Sverige)! Här har han precis ridit in i Jerusalem så idag firade vi palmsöndag igen. Vilket här är större högtid än julen. Vi tog bussen till Nasaret 8:30 för att gå på gudstjänst i den enda baptistiska kyrkan i hela Nasaret. Alla i kyrkan mötte oss med öppna armar och var otroligt välkomnande. Man kände sig verkligen sedd och välkommen!

Efter kyrkan åt vi shwarma på Israels bästa shwarmaställe! Det var gott! När vi ätit upp gick vi tillbaka till kyrkan där en av de som jobbar här delade vittnesbörd samt förberedde oss inför den outreach vi skulle göra de kommande två timmarna. Vi delades in i grupper och gav oss ut på gatorna med uppgiften att prata med folk och han som hade förberett oss sa att vi kunde bli hembjudna till folk på en fika eller liknande och att det bara var att tacka ja och följa med. Men annars sa han bara att vi skulle prata med vem som helst.

Vår (Ida och Johanna) grupp var: vi två plus Oskar, Sarah och Emil. Vi gick med en annan grupp men splittade sedan på oss. Det tog mindre än en minut och vi träffade en grupp killar som ville ta kort med oss och vi pratade lite med de. Sen gick vi femtio meter till och en bil stannade på andra sidan vägen. Det satt en man i och han ropade till oss att komma över och prata med honom så vi gjorde det. Vad som hände sen kommer ni aldrig kunna gissa, så långt från svensk kultur som möjligt. Han frågade vad vi gjorde och vilka vi va och vi svarade att vi kom från kyrkan och ville välsigna Israel och dess folk. Han frågade om han inte kunde få visa oss sin stad och vi hoppade in i bilen trots att vi var en för mycket för den femsitsiga bilen. Han körde en bit och vi fick se en fantastisk utsikt över Israel där man kunde se hela vägen till Jordanien. Han pekade ut ett berg och sa att han ville ta oss dit. Vi sa okej och hoppad in i bilen igen. Hans telefon ringde konstant med släkt och vänner och Sarah översatte för oss att alla hans släktingar ville träffa oss och att de var avundsjuka på att han hade oss i bilen. Han pratade om att hans familj skulle åka till berget för att träffa oss, men när vi väl var där så sa han att: nejnej vi ska åka hem till mig. Ni ska få kaffe! Vi började få ont om tid eftersom att vi skulle vara tillbaka i kyrkan strax innan fem och klockan närmade sig. Sarah förklarade för honom att vi hade bråttom och han sa att det skulle gå fort. När vi kom fram till huset så satte vi oss ner vid ett bord med två äldre män och han som kört oss. Det kikade fram flera och flera barn från alla hörn och helt plötsligt kom en liten kille med ett fat nybakade brödknyten. De bjöd oss och sen kom de med mer bröd och frukt och kaffe och sen frågade vi om ett fruktträd som stod bredvid där vi satt och minuten efter kom de med ett fat sån frukt och bjöd oss på. Tiden började rinna iväg och vi behövde gå men de kom bara med mer mat och envisades med att om att man inte ville ha så skulle man ta ändå. När vi äntligen skulle åka, trodde vi, tog de oss runt i trädgården och visa alla träd och frukter. Sarah var inne i huset med kvinnorna och bad och inga av männen kunde engelska så det var lite svårt att kommunicera med de. De prackade på oss fem pomelos som de själva odlat, gigantiska mandariner, och en hel påse nybakade brödknyten. Händer så fulla att vi hade problem att komma in i bilen.

 

När vi kom tillbaka delade alla vad vi varit med om och alla hade fått uppleva Guds närvaro på flera olika sätt. Det vi tyckte var bäst var att vi fick möjlighet att berätta om vad vi gör och om vår Gud då de flesta var muslimer.

Det var en händelserik dag på många sätt och vi är väldigt tacksamma att få vara här och göra det vi gör! Tack för att ni är med oss i bön det betyder jättemycket.

Vi avslutade med en lång promenad hem i det ljumna vädret. Nu väntar vittnesbörd av två äldre kvinnor som bor här hos oss och sedan gruppens egna vittnesbörd.

Allt som allt en fantastisk dag!

KRAM Ida och Johanna!