Eastertrips2017

Att betjäna människor på platsen och att i allt ära Gud

Sida 3 av 4

Tjo alla fans, Sofia och Robin här!

Den här dagen (onsdag) har verkligen varit helt fantastisk, Jordanien levererar!

Efter en natt med mer än fem timmars sömn (PRAISE!!!), frukost med färskt, varmt bröd och ett jättefint morgonmöte begav vi oss mot universitet i Amman. Igår var vi på universitetet i Irbid där vi verkligen blev behandlade som vandrande sevärdheter men universitet här i Amman är mer internationellt och vi var inte längre lika exotiska. Det gav oss jättefina möjligheter till samtal och interaktion med studenterna utan att vi för den delen behövde gå med solglasögon och blicken i backen för att fly rop och blickar.

Ett vackert träd mitt på Campus

Killarnas grupp fick en riktigt vild men rolig förmiddag med ett trettiotal studenter som flockades runt dem och beundrade dem så för deras del fanns kändisstämningen från gårdagen kvar. Vi andra fick däremot en aningen lugnare förmiddag, vi fick fina möjligheter till samtal, bön, förkunnelse och vittnesbörd – tänk vilken grej att få sprida så mycket ljus och kärlek till dessa studenter som många knappt fått höra om Gud. Vi får verkligen lysa av hans kärlek här!

Något vi verkligen slogs av idag är hur oerhört öppna människor är här jämfört med i Sverige. Så fort man frågar någon om något, vad som helst egentligen, gör de allt för att hjälpa till på allra, allra bästa sätt. En student visade min grupp vägen till toaletterna och efter det satte vi oss på gräset utanför en av byggnaderna och också där fick vi direkt kontakt med kvinnor som öppnade upp sig och berättade om sina drömmar, visioner och intressen. Två av dem erbjöd sig att guida oss runt på detta enorma universitet, de offrade halva sin dag för oss utan knappt veta vilka vi är! (Skulle det hända i Sverige? Nej.) De uppmuntrade oss, tog reda på oss och gav så enormt mycket av sig själva, jag känner bara att vi har så mycket att lära från dem och deras inställning, tänk vad långt man kommer på öppenhet och vänlighet!!

Under eftermiddagen besökte vi m-arbetare som driver ”The Bubble” uppe på taket till ett av Ammans finaste hotell. Bubblan är ett växthus som det odlas sallad i. I detta växthus finns, förutom stora väggar med hål där salladen växer i, även tunnor fyllda med fiskar vars avföring används som gödsel till salladen. Detta gör att odlingsprocessen varken kräver vatten eller jord vilket verkligen är makalöst bra, speciellt i ett ökenland som Jordanien. Bubblan väcker även stor uppmärksamhet vilket ger m-arbetarna möjlighet att dela med sig av evangeliet samtidigt som de får syssla med odlingen, något de verkligen brinner för! Detta berättade de mer om när vi senare blev hembjudna till dem på fantastiskt god mat. Vi fick även äran att lyssna till och uppmuntras av deras vittnesbörd.

The Bubble

Vid the Bubbles odlingsväggar

Vi bilade tillbaka till basen (det låter inte så dramatiskt men tänk att varje minuts bilresa innebär minst en smärre nära döden-upplevelse) där ytterligare ett par m-arbetare som varit i Mellanöstern en väldigt lång tid delade med sig av sina erfarenheter av evangelisation i Mellanöstern med allt vad det innebär. Vi blev väldigt inspirerade och utmanade av dessa fina, hängivna och målmedvetna människor som vi välsignade och bad för innan vi avslutade vår dag med egna vittnesbörd och ännu mer bön.

Vi är SÅ tacksamma för allt vi får uppleva och se Gud göra i oss, människorna på plats och i Jordanien. Gud förser oss med allt vi behöver för att må bra och för att kunna få ut så mycket som möjligt av vår tid här. Tusen TACK för ert stöd!

Onsdag – ”Farmen”

Huset vaknar.
Trots miss att inköpa frukost så lyckades vi ändå bli mätta på Marcus proteinchock (ÄGG) innan vi påbörjade morgondagens samling med Filipperbrevet i fokus. Genomgång av dag och bön genomfördes innan vi begav oss mot OM-kontoret. Där hade vi en kort samling innan vi begav oss ut i grupper på stan där vi fick utmanas och öva på att starta en konversation med människor och bjuda in barn och föräldrar till ”Kids Club” (barnmöte). Vi fick bland annat göra ballongdjur på en skolgård, hålla i ett bokbord i parken och ansiktsmåla.

Tiden rann iväg och vi fick snabbt försöka samla oss för att bege oss mot ”Farmen”. 45 minuter i bil går snabbt när man har roligt och vi anlände snart till gården där vi med hungriga magar fick äta en fantastiskt god lunch familjen som tog emot oss hade lagat! Med mat i magen fick vi påbörja det praktiska arbetet som vi länge väntat på. Vi fick hjälpa familjen med vedtransport, förberedelser för staketbyte och ploga för hand inför deras årliga potatisodling. Pappan i familjen delade sedan sitt vittnesbörd för oss vilket var väldigt inspirerande och uppskattat! Eftermiddagen avslutades med en finfin gofika innan en legendarisk volleybollmatch avgjordes.

Väl tillbaka i huset fick vi gladeligen äta det som fanns kvar av gårdagens middag. En dusch var ett måste innan vi sedan samlades för lovsång, vittnesbörd av Ebba och Lydia och high, low and God thing. Hela teamet konstaterar att vi trivs väldigt bra med varandra och här i Bosnien Hercegovina.

 

Dagens konversation:

David: ”Vad ska vi skriva här?…”
Arvid: ”Hitta på något bara.”
David: ”Ehm… okej”

 

Vi välkomnas till gården i form av superb mat

 

Det praktiska arbetet påbörjas

 

Vissa är nöjda med att slippa gräva bajs!

 

Brist på sömn stoppar inte Arvid från att göra en viktigt insats på gården

 

Konstaterar ett väl utfört arbete då det snart är dags för kaffe

 

Tack och godnatt!
/Eric, David, (Arvid)

 

En speckad dag!

Idag har vi burit massor med bråte, vi fyllde hela två hissar! Vi var nämligen hos en äldre man i vårt kvarter och hjälpte honom att rensa hans balkong. Både plast och tavlor som den holländska vinden fick tag i jagades flitigt (det blåser MYCKET här) och det som fortfarande kunde användas fraktades med bil till Taste.
Vi fick även höra hur denne snubbe kom till tro vilket var en väldigt stark berättelse. När hans fru tvingades flytta ifrån honom på grund av sjukdom blev hans liv tungt och han ville inte leva längre. När han väl stod på balkongen på den fjortonde våningen beredd att hoppa ner stoppade Gud honom. Detta var deras första möte och även det som är anledningen till att han lever idag. Efter allt släpande av bråte fick vi verkligen se hur en människa kan bli så tacksam över en så enkel tjänst från oss. Detta är verkligen att få betjäna människor på platsen och i allt ära Gud! HUR BRA?!

Lunchen spenderades i tre olika grupper hos tre olika värdinnor av olika karaktär. Vissa fick djupare samtal medan andra fick en mer kaosartad måltid, exempelvis genom mjölkspilning på grund av ett barn i ett av våra knän. Byxorna blev fint målade av mjölken och på tal om målningar var en annan lunch fylld av häftiga förklaringar av egengjorda konstverk. Kvinnan med konstverken bodde på 17:e våningen, fattar ni hur högt upp det är?! Utsikten var en upplevelse i sig.

Bilden visar en del av den fina utsikten. Fun fact: eftersom Holland är så platt ser man väääldigt långt!

Eftermiddagen spenderades i två grupper på ett ”Youth Center” där vi fick umgås med tjejer och killar som kom dit. Vi alla spelade fotboll, FIFA (en latare typ av fotboll för dig som inte vet vad det är), lyssnade på musik. Några dansade, andra målade naglarna och Acki fick en riktig make-over med både smink och disconaglar. Vi fick slutligen även be för de vuxna ledarna där Gud tydligt kom med uppmuntran kring att fortsätta med ungdomsgården.

 

Bild från ungdomsgården vi besökte! (den visar två sidor av Nellie)

På kvällen åkte vi till en by där vi tillsammans med en annan grupp annordnande aktiviteter för barn och ungdomar. Det innehöll bland annat reklampromenad (för liknande event) och fotboll! I slutet fick vi även be för dem och välsigna deras arbete.

Blessings!

Isabelle och Evelina

 

Onsdag i Rumänien – barn möter barn.

Idag har vi på ett mycket påtagligt vis mött fattigdom och livets orättvisor. Av hänsyn till de boende i den romska bosättningen kan vi inte lägga ut en massor  bilder eftersom vi inte vill exponera  vare sig fattigdomen eller dessa Jesu minsta och utsatta små barn. Dagen började dock med storstädning av lokalerna som vi bor i. Barnen utlyste städrace och i turbofart blev jobbet klart.

Efter detta var det möte i ”Klubben” med Ori, en kvinna som jobbar med att varje dag åka ut för att besöka romerna. Hon försöker skapa förtroendefulla relationer och förbättra deras situation.  Hon berättade för oss hur vi bör bemöta dessa barn och lite om vad hon trodde att vi skulle få se.

Det första som blir påtagligt när vi kommer ut i byn är det totala armodet. Romerna är på intet sätt socialt accepterade i samhället. Orättvisorna är stora. De tvingas leva i fallfärdiga hus i en liten by i utkanten av Margitha. De har svårt att få jobb och att överhuvudtaget bli betrodda. Jämförelser med hur man behandlade de spetälska på Jesu tid ligger nära till hands. Fattigdomen är total, arbetslösheten hög och många vuxna är analfabeter….men vilka vackra brunögda barn! Det bor ett 70-tal barn i byn. När vi kom vågade sig runt 30 st. fram. Så små! De flesta var under skolåldern. Många rädda och ibland tomma blickar mötte  oss först. Vi började leka med våra egna barn och långsamt smög sig de små fram. Återigen blev det tydligt vilka naturliga evangelister och människo-mötare barn kan vara. Våra barn sträckte fram handen till en liten, drog igång en fotbollsmatch och lockade fram leenden och leken inom barnen. Särskilt populärt var leken ”under hökens vingar kom” och ”Jaga såpbubblor”.  Förmodligen har många av dessa barn aldrig hört talas om evangeliet. Johanna berättade att Gud älskar dem, att de är värdefulla och man kunde få bli vän med Jesus. -Flera av barnen räckte då upp handen och ropade att de ville bli vän med Jesus. Vi körde vårt drama och sedan delades påskgåvan, som vi pysslade igår, ut. Vi uppmanar er att be för dessa romska underbara barn och deras anhöriga. Be om förändring och framtidstro!

FCE (EFI-fadder) driver finansierade av Erikshjälpen ett beundransvärt arbete bland dessa romer som heter ”After school”. Det är som ett fritidshem där barnen får mat, läxläsningshjälp och sina kläder tvättade. Under besöket i byn blev det tydligt vilken skillnad detta arbete gör för barnen. Utbildning är ofta den enda vägen till ett bättre liv, men om ens föräldrarna inte kan hjälpa till med läxläsning och det är långt till skolan är chanserna små att man ska lyckas i skolan. De barn som går på ”after school”  såg påtagligt både friskare och gladare ut.

Morgonandakt ur filipperbrevet samt kvällsandakt har vi haft som standard. På kvällarna summerar vi dagen med ”Kul-grej” ”Jobbig-grej” och ”Gud-grej”. Idag var dagens ”Gud-grej” Att vi tyckte att det var så stort att få berätta för barnen om Gud, kanske för första gången.

 

 

Villiga städare

Alicia och Melinda skakar mattor

Våran Arne Holmsten i målartagen

Vi berättar evangeliet på ungerska!

 

Vi plockar ”ogräs” till morgondagens fest

Vi gick där Jesus gick

Hallå vänner!

Anna och Hanna här.

Idag (tisdag) har vi haft en lika fullspäckad dag som alltid när man befinner sig på påskresa. Majoriteten av oss vaknade till en inte så härlig morgonsång – böneropen. Orken sinade och flera i gänget var totalt slut imorse, men vi började dagen med en kort bön och den höll hela dagen.

Innan vi gav oss iväg till staden Irbid hade vi morgonsamling för att lyssna in Gud. Bilderna från Gud flödade över och gav oss verkligen hopp för dagen.

Upp och iväg i timmar av bilfärd (för några av oss som hamnade fel med en bil utan air condition + en passagerare för mycket – Guds levande fick agera air condition för att leda oss fram). I irbid hängde vi på universitetet och upplevde hur det var att få vara kändis för en dag. The paparazzis where all over the place!

För många personer i bilen är standard, det må vara trångt men vi hade roligt ändå!

Vi fick härliga samtal med tjejer som pluggar engelska. De var väldigt nyfikna på oss och varför i all sin dar ett gäng blekfisar hade hittat till ett arabuniversitet. På grund av alla kameror undrade vi också det till och från, MEN roligt var det!

Lunchen serverades på golvet, där the chicken instead where all over the place och vi fick skapa en crime scene för att mätta våra magar.

I runda slängar 25kg mat.
Vi åt upp kanske 10kg, och killarna var MÄTTA! GOTT!

Fyllda med ny energi åkte vi sedan till berget där Jesus drev ut demoner. Där kunde vi även se genesarets sjö som Jesus gick på vattnet på (vi testade inte).

Vi testade däremot på att sjunga lovsång ungefär 50 cm från ett gäng småkillar med mobilkamerorna redo i högsta hugg. Vi sjöng låten “för den här världens skull” och med den fantastiska utsikten var det bland det mäktigaste vi någonsin upplevt. När vi hade kommit ut ur vår lovsångseufori märkte vi att skaran nu ökat en aning.. Så vi körde en till när vi ändå var igång.

Utsikt över Palestina, Genesarets sjö och Syrien. Vi gick där Jesus gick: Matthew 8:28-32

Vi vill också tacka för alla böner från er där hemma, för den helige anden har verkat påtagligt idag. Vi har alla haft glädjen och energin nära till hands trots att tröttheten velat attackera oss. Det var även otroligt mäktigt att se Syrien, Israel, Jordanien och Libanon från en och samma plats och dessutom veta att enigheten som bibeln talar om verkligen existerar. Vi upplevde att sanningen om att alla nationer och alla folk av alla stammar en dag kommer stå där och lovsjunga med oss!

Amsterdam- en dag av blandade känslor

De orangea kepsarna leder oss, en längst fram och en där bak

Efter en snabb och effektiv morgon gick vi en promenad till tågstationen i Delft för att åka till Amsterdam, självklart ledde vi gruppen dit med hjälp av våra orangea kepsar som riktmärke att följa för de andra.

I Amsterdam fick vi en guidad tur av en otroligt gammal dam i ca 6 timmar, hon var verkligen så gammal. Kanske den äldsta damen vi någonsin mött. Men ändå så pigg och snabb på benen. Hon måste varit runt 350 år för hon hade väldigt bra koll på Amsterdams historia från 1600-talet. Vi kanske har sett varenda kanal som må finnes i denna stada. Det finns väldigt många mörka sidor med Amsterdam men denna rappa dam ville verkligen visa oss de ljusa sidorna också.

Vi gick runt och sen efter det blev det lunch på ”Shelter” som är ett hostel för unga människor. En organisation som vill dela evangeliet för ”backpackers” i Amsterdam genom sin gästvillighet och olika bibelstudier som de organiserade för de boende. De verkar riktigt chill och var duktiga på att dela ordet på naturligt sätt för främmande människor. För den villiga finns möjlighet till volontärjobb på Shelter, för mer info kontakta någon av oss.

 

En av alla kanaler, denna  i solnedgången

 

Men lunchen i magen knallade gägnet med orangea kepsarna som ledsagare vidare. Nu blev vi än mer fundersamma över den äldre damens ålder, plötsligt började hon berätta historier från 1400-talet och kanske är hon 600 år? Vem vet? Men fort gick det på hennes promenader, helt plötsligt var hon borta sen fick vi springa ikapp henne. Men duktig var hon.

Härbärget Shelter hade även ett  hostel inne i Red-Light-District som vi raskade vidare mot. Ett område där det lagligt försiggår prostitution och droger. På vägen  till lokalen så möttes vi av mörkret från Amsterdams baksidor som kom att förändra gruppen och troligtvis föralltid… Mitt bland allt detta mörker var det ändå fint att få höra om härbärgets arbete för att förbättra situationen. Ute på gatorna bad vi alla för situationen som är och för att en förändring ska få ske. Vi besökte ett litet kapell mitt inne i distriktet där vi också satt och lyssnade på damen och deras arbete, men även stund för bön såklart. Det behövs för denna del av Amsterdam. Vi skulle också vilja uppmana er läsare till att be för situationen där och all den hemska människohandel som sker. Be även för oss som team som var med och fick se allt detta hemska, att vi ska få tröst i våra tankar för det vi såg men också för de utsatta, att de ska veta att de är älskade.

Ett stort tack till alla er som ber för oss!
Fortsätt gärna med det, vi älskar er!

/Orangea kepsarna och krullet

Vårt team. Emil tare launa.

 

 

 

 

 

Tisdag – Spårvagnar á la 1940

Denna morgon vaknade vi av grannen som plöjde sin gräsmatta med sin traktor. Efter en mycket uppskattad frukost (vi fick müsli, till mångas förtjusning!) fick vi denna gång på egen hand ta oss till OMkontoret. Därifrån fick vi åka spårvagn á la 1940. Inte mycket har ändrats sedan dess och vid för hög hastighet spårar det ur men som tur var gjorde inte våran vagn det! På spårvagnen fick vi lära oss vett och etikett, stiger det på en äldre så lämnar man sin plats till denne. Även barn som går på lämnar man plats åt  (till och med de äldre!).

 

Framme i Sarajevo brände vi bort gårdagens pizza genom att bestiga ett av bergen som omger staden för att ta oss upp till en av de gamla fästningarna med utsikt över hela staden. Där fick vi utpekat för oss olika viktiga delar av staden och bad för Sarajevo och dess invånare. Vi hade även en lovsångsstund på både engelska och svenska. Det sista vi gjorde innan vi påbörjade vandringen ner till lunchen var att lyssna in Gud inför våran treasure hunt!

 

Dagens lunch bestod av den Bosniska maträtten ”Ćevapi”! Detta uppskattades av alla i teamet förutom Arvid som inte äter bröd… Efter vi fyllt våra magar med kött, bröd och fett så gav vi oss ut i gamla delarna av Sarajevo och letade efter saker och personer i vår treasure hunt. Vi fick även tillfälle att smaka traditionellt kaffe, traditionella kakor och glass. Vi fick även uppleva ett ordentligt åskväder och massa regn!

 

På kvällen kollade vi på filmen ”Shot through the heart” (1998) som gav oss ännu mer förståelse för vad människorna här har gått igenom. Den satte många spår i oss och väckte nya tankar om krig, hur liv kan ändras så drastiskt och hur man kan gå från vänner till fiender över en natt.

 

I morgon är det farmen som gäller och att bli ännu mer farming coloured!

Dagens konversation:
Elias: Vi har bränt igenom 5 toarullar på 2 dagar
(alla kollar på Arvid)
Arvid: Amen, vaddå. Ni har ju björnat lika många gånger som jag!
David: Aa, alla andra tillsammans ja. 

 

Påväg till Sarajevo

 

Den cirkulerande skalbaggen stal uppmärksamheten för en stund

 

Bön för staden och förberedelser inför dagens treasure hunt

 

”God of this city” – en stund av tillbedjan

 

Hungriga går vi mot Ćevapi-resturangen

 

Traditionell bosnisk mat. En ny upplevelse för alla!

 

Påväg ut för eftermiddagens treasure hunt i gamla delen av Sarajevo

 

Vi hörs!
/ Elias & Eveline

Tisdag – pyssel och knåp och födelsedag

Johanna Elanders 40-års dag!! Vilken ära att få vara med och fira den tillsammans med henne. Dagen  började med lyxfrukost  och en något högljudd födelsesång med barnen och övriga. Vid lunch bjöd vi ut jubilaren på restaurang.

På eftermiddagen kom de 30-talet barn som bor i EFI´s familjehem och mötte oss i ”Klubben”. Vår tanke var att utmana de barn och ungdomar som får hjälp att i sin tur vara med och göra skillnad för någon annan.  Vi pysslade därför kort och packade ihop en liten present till de barn som vi ska få möta i morgon i den romska bosättningen i Margitha.

Kort med texten ”Jesus är uppstånden” tillverkades

Kreativt kaos

Konstverken

Påsar med ägg, choklad, kex och kort färdiga att delas ut

Glädjescener i dramat

Tårta!

Det klassiska 40-års kortet 😉

 

Måndag – ungdomshäng

Dagen började med en samling på förmiddagen med ett 15-tal ungdomar från Dagcentret. De har alla olika grader av funktionshinder. Vi använde en ”fallskärm” och började med att lovsjunga tillsammans, de på rumänska och vi nynnade med eller sjöng på svenska. Så starkt! Sen lekte vi lekar ihop. Många kramar och leenden blev det. Alicia 10 år sa ”Det här kändes så fint och det kändes som att jag fick så många nya vänner så fort.” Vi var nog alla varma i hjärtat när vi skiljdes åt.

På eftermiddagen var det fullt ös med förberedelser inför kvällens grillkväll med ungdomarna som bor på stödboendet Brandusa. De äldre ungdomarna/unga vuxna som bor i egna lägenheter i stan var också inbjudna. Barnen bakade muffins och vi vuxna fixade hamburgare och tillbehör.

Kvällen bjöd på sol och värme och blommande fruktträd. Vi dukade upp och startade kalaset. ”Varför gör ni det här för oss?” undrade någon. Ja, vad svarar man på det? Men att med god mat och roliga lekar bara få visa Guds kärlek för de här ungdomarna som haft en så svår start i livet  kändes fantastiskt fint. Och Jesus gillar ju dessutom också när det är fest!

Vi avslutade med andakt, precis när solen gick ner. Sofia delade ett vittnesbörd om Guds omsorg och det fångade verkligen ungdomarna. Glada och trötta åkte vi sedan hem till volontärshuset.

 

Lovsång och ”fallskärm” med ungdomar från Dagcentret

Tunnelboll var uppskattat

 

Muffinsbak i volontärshuset inför grillkvällen

 

Grillmästaren David fixar burgarna

Grillfest med ungdomarna på stödboendet Brandusa

Fullt ös i lekarna

Drama

Sofia delar sitt vittnesbörd

Treasurehunt – ett sätt för Gud att leda oss till människor

Första dagen i Delft börjades med en härlig frukost med teamet och fortsatte med en introduktion till Holland av vår värdinna Emma som tar hand om oss denna vecka. Vi fick se planerna för de kommande dagarna och höra om visionen för deras kollektiv och mötesplats Taste (där vi bor).                                                                                                                               De vill nå ut med Guds rike i en av Europas mest folktätaste bostadsområde och vi tycker att deras vision om att skapa en mötesplats för ett möte mellan människa och människa samt människa och Gud är inspirerande!

Efter att ha gjort våra lunchmackor promenerade vi till stadens universitetsområde där vi fick chansen att prata med studerande från många delar av världen.  Det var sååå häftigt! Speciellt när vi fick möta flera personer som vi fått till oss på morgonens treasurehunt, men även från tidigare tresurehunts med ENTER.                                                                                          Vi såg en kvinna med röd jacka, ett klädesplagg som kom upp under förra ENTER out och även för oss på morgonen! Hon var från Asien och studerade i Delft. Men gissa vad! Hon har även varit i Linköping, av alla Europeiska städer!? Gud rörde vid henne i samtalet, hon blev berörd och en öppen kontakt kommer att fortsätta med Taste.

Vi hade även ett samtal med några andra studenter som först var något tveksamma men öppna för diskussion. Då en av personerna visade på en nyfikenhet gavs inbjudan till en ALPHA-kurs. Ikväll kontaktade studenten Taste för mer information för kursen, häftigt! Gissa om vi trivs?

Dagen avslutades med vittnesbörd & bön och nu kommer vi sova mycket gott inatt!
Blessings!
Isabelle och Ackie

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2020 Eastertrips2017

Tema av Anders NorenUpp ↑