Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home3/ryttarga/public_html/eastertrips2017/wp-includes/kses.php on line 893

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home3/ryttarga/public_html/eastertrips2017/wp-includes/kses.php on line 893

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home3/ryttarga/public_html/eastertrips2017/wp-includes/kses.php on line 893

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home3/ryttarga/public_html/eastertrips2017/wp-includes/kses.php on line 893

Eastertrips2017

Att betjäna människor på platsen och att i allt ära Gud

H E M M A !

Nu är Albanien-teamet hemma på svensk mark igen! Dagen startade tidigt från Lushnjë, frukost blev en flötig Byrek. Efter att ha hunnit bli lite nervösa av att en av våra chaufför försovit sig kom vi fram till flygplatsen i Tirana. I väntan på flyget rev vi av de vittnesbörd som inte hunnits med på mötena för kidsen. Sjukt inspirerande att höra varandras resa till tron, borde man göra mer ofta! Ett byte i Istanbul och sen var vi framme i Stockholm där några stabila föräldrar plockade upp oss. Som ledare så var det en lättnad av få överlämna tillbaka ansvaret för tonåringarna, nu behöver vi inte oroa oss för att pass ska tappas bort, personer gå vilse eller väskor försvinna!

Allt som allt har vi haft en fantastisk resa! Det finns så mycket att säga och visa, vi ses i Ryttargårdskyrkan och berättar mer!

Vi tackar alla som följt oss och varit med oss här på bloggis och alla förebedjare som stöttat – legendariskt!

/Björnis

Han är sannerligen uppstånden!

Hallå hallå, Sofia här!

Klockan är nu 03.30 och vi sitter i gaten och väntar på planet som ska ta oss till Kiev och sedan hem till Sverige igen. Vi har snart varit vakna ett dygn och det har minst sagt varit ett händelserikt sådant.

Imorse delade vi på oss och firade Jesu uppståndelse i två olika kyrkor, otroligt spännande upplevelser på många sätt. Sjukt häftigt att se hur de kristna församlingarna här så öppet vågar predika och lovsjunga Guds namn när hela samhället går emot dem. Dock var allt på arabiska så för vår del var det lite svårt att hänga med men vi tar ändå med oss deras enorma frimodighet och känner oss väldigt inspirerande och uppmuntrande.

Efter lunch åkte vi till typ en flod/ett vattenfall som vi vandrade och klättrade upp och sedan ner för igen. Det var bland det mäktigaste jag någonsin gjort och upplevt, helt galet!! Det var minst 30 grader i luften och något liknande i vattnet vi vadade i så ni kan vara lugna, ingen frös! Då och då stannade jag upp, lyfte blicken från de något hala stenarna och möttes av omgivande klippväggar som sträckte sig typ 50 meter upp mot den klarblå himlen, det var helt magiskt! Jag, och fler med mig, slogs och berördes starkt av hur vacker natur som finns och hur mäktig Guds skapelse är. Mirakulöst nog kom vi undan med endast några skavsår och blåmärken, hur BRA!!?

”Simma” i döda havet.

Bilarna rullade vidare mot en helt sagolik resort vid Döda havet. Att bada där var minst sagt en upplevelse vi sent, om ens någonsin, kommer glömma. Vattnet består av ca 33% salt vilket gör att det är i princip omöjligt att stå på botten eller ens hantera sig själv i vattnet, vi flöt som korkar. Stenarna på stranden var täckta av saltkristaller och likaså var vi när vi efter några om och men tagit oss upp på bryggan igen. Jag har nog aldrig känt mig så akut behov av att duscha någonsin men som tur var fanns både dusch och pool på resorten. I poolen fanns förresten en bar också, så där stod vi i poolen under palmerna med varsin drink i handen och såg hur solen gick ner över Israel på andra sidan Döda havet. DET VAR MAGISKT!

Kärlekspar i Solnedgången.

Nu har vi tagit farväl av arbetarna vi varit med i veckan och inväntar som sagt boardingen. Tack för oss och TACK för all support!

Teamet sover och tagget är obeskrivligt 03:34 en söndagnatt

<3

Söndag – GUD ÄR GOD!

Sista dagen i Sarajevo… hela teamet känner sig ledsna över att lämna detta fantastiska land, samtidigt som vi ser fram emot rutiner, wifi, och att få mer än 5 timmars sömn per natt. Dagen började med frukost och städning, och vid halv 10 var allihop redo för en sista gudstjänst på OM’s center. En påskgudtjänst var det väl inte riktigt, med vi svenskar fick bidra med både lovsång och vittnesbörd, som hölls av David. Allt blir lite längre när man ska översätta mellan två (eller tre) språk, så när mötet var slut vid kl 12 begav vi oss ut i ösregnet för den sista promenaden tillbaka till huset. Framme så var det dags för pizzapicknick nummer två för veckan, denna gången hemma hos familjen. Vi passade även på med en debriefing, och vi tror att det gav en bättre förståelse för alla, att man fick prata om olika händelser och diskutera kulturkrockar kommer att hjälpa oss även när vi kommer hem.

Utöver bra samtal och mysig lunch så fick teamet och familjen ge varandra presenter. Lite påskkänsla blev det ändå, för barnen uppskattade sina påskägg väldigt mycket. Familjens barn kommer ha en speciell plats i teamets hjärtan, då vi alla kommit dem nära under veckan och fått umgås med dem mycket. Vi är så tacksamma för familjen och hur de välkomnat oss in i deras hem.

Efter lunch var det bråttom till flygplatsen, där vi fick säga hejdå till hela familjen. Planet som tog oss till Wien gick bra, trots att vi inte var jättetaggade inför att spendera ca 5 timmar där. Det första vi gjorde när vi kom fram (till allas förvåning) var att… fika. Marcus var extra glad, som har teamets största kaffeberoende. Tiden gick snabbt, och nu sitter vi på nästa plan mot Arlanda.

Att sammanfatta vår resa är verkligen jättesvårt, eftersom att den har överträffat alla våra förväntningar. Vi har fått se en helt ny del av världen, fått möta människor med berättelser som satt djupa spår i oss, och framförallt fått tjäna Gud med ett team som vi bara kunnat drömma om. Vi alla håller med om att denna resa gett oss så mycket glädje, och vi kommer att ta med oss många nya erfarenheter hem till Sverige.

Halv två är vi hemma i Linköping (förutom stackarna som ska till Rimforsa), och alla är trötta men väldigt glada. Nu är vi redo för nya äventyr, med vänner för livet!

 

David delar sitt vittnesbörd under förmiddagens Gudstjänst

 

Predikan av pastorn i församlingen. Tema: Lidande

 

Vi i Bosnien-teamet är nu på svensk mark. Trötta men tacksamma & glada för en fantastik vecka i gemenskap med varandra och med GUD!

 

Vi säger tack för denna resa och beger oss nu hem till våra sängar!
GUD ÄR GOD!
/Bosnien-teamet (written by Ebba)

YAS

Sverige!! Holland-teamet is back! (Hajsan)

Samtidigt är det sorgligt att lämna vårt andra hem. De som bodde där tyckte det samma och sade att vi hade blivit en del av deras familj (Hur fina är de inte?)

Vi skulle kunna stanna en vecka till, samtidigt som det är skönt att komma hem och få vila kropp och själ. Okej! Bästa med dagen: 1 timmes extra sovmorgon- TACK Jesus, och att mobilfastan är över- Halleluja!

Dagen startade med frukost som the boys hade fixat åt oss, vidare hade Communityn en gudstjänst-liknande möte med bibelläsning, lovsång och vi fick även visa våra skills för holländingarna med vår svenska dans och lovsångs-uppträdande. Sedan fick äran att höra Emmas vittnesbörd och chansen att be för henne innan vi kramade om alla farväl och begav oss mot flygplatsen.

 

Sista tågfärden, so sad.

 

 

Resan gick bra och vi är alla glada och nöjda efter en intensiv, lärorik och framförallt ROLIG vecka. Vi har fått dela både skratt i mängder och gråt tills tårarna tagit slut, om Gud och bibeln men också om djupa saker om livet i övrigt. Vi alla har kommit varandra nära och det är sorgligt att det nu är över. Vi får samtidigt inte glömma att ta med oss våra verktyg från resan och fortsätta jobba hemma också. Vår resa har bara börjat. Gud kommer att fullborda det han har påbörjat inom  oss.

Vill även tacka alla våra förebedjare, utan er hade vår resa inte varit densamma!

 

Ni får ursäkta mig men alltså jag bara måste få visa er den här pojken. Hur otroligt vacker är inte Guds skapelse?

 

Blessings i mängder,

 

Elin med team UH

Vacker utsikt och tårfyllda farväl sista dagen i Albanien

Idag gjorde vi taberas och åt upp alla frukostrester och efter vår morgonrutin med quiet time bar det av mot landsbygden. Vi började dagen med att besöka byn Rrapez som ligger nära Gorre. Där fick vi vara med på ett barnmöte med lite yngre kids. Vi var ute i det fria på en stor gräsplan, omgärdade av hönor, får och gäss. Förutom att lyssna på ledarnas albanska så fick vi även leka lekar med barnen (svettigt, barnen var snabba!) och lära dem några svenska sånger. Det var en härlig stund!

Sedan rullade vi vidare till Gorre där vi åt en god lunch och drack den dagliga macchiaton på cafét. Där kläcktes den spontana idén att ta bilarna och åka upp på en hög kulle i närheten. Albanien är ett land med många mäktiga berg och när man är i Gorre ser man berg med snötäckta toppar i fjärran. Sagt och gjort, vi packade in oss och rullade upp för en slingrig väg till en restaurang på toppen av en högre kulle. Där hade vi utsikt åt alla håll, fick se havet och drack en god lemonad. Som vanligt flödade samtalen och skratten mellan tonåringar, ledare och OM:are. Vi har haft ett fantastiskt team som tagit hand om oss i Albanien bestående av: 1. Whitney – en skön amerikan som gör två år i Albanien med OM och fokuserar på församlingsplanteringen i Gorre och har en musikalisk gåva som hon använder där. 2. Shpresa – en tjej från Kosovo som vuxit upp i en muslimsk familj och har en väldigt spännande historia bakom sig och spenderar en kortare tid i Albanien tillsammans med sin man nr. 3. Aaron – ytterligare en amerikan som åkte till Kosovo, träffade Shpresa och blev kvar. Även Aaron och Shpresa är musikaliska och använder det i mission på olika sätt.

Väl tillbaka i Gorre hade vi ett sista möte (på schemat stod det Kids ministry denna dag, men vi hade samma barn och ungdomar som tidigare dagar). Kevin fick dela sitt vittnesbörd och vi sjöng de albanska låtarna vi lärt oss för sista gången, lekte med kidsen och tog sedan ett, i vissa fall, tårfyllt farväl av alla de barn och ungdomar vi fått möjlighet att lära känna under veckan. Flera tog chansen att be tillsammans med de om de lärt känna och dela ut våra bibelord på albanska som Jenny skrivit ut och laminerat(!) och Sam och Jacob bjöd några killar på kaffe innan vi åkte. Det är alltid en konstig känsla att lämna människor man troligtvis aldrig kommer att träffa igen.

Hemma i Lushnjë fick vi utvärdera veckan med OM-teamet och de som varit med och planerat våra aktiviteter. Vi blev också fint avtackade med egengjord honung och en kylskåpsmagnet som minne och påminnelse om Albanien. Vi fick också chans att tacka teamet och vår grymma kokerska med svensk choklad och godis, diskhanduk och disktrasa med dalahästar på. Efteråt åt vi en sista fantastisk middag med tillhörande tiramisu-efterrätt tillsammans allihopa. Slutligen kvarstod det att ta en stund och tacka Gud för allt han gjort under veckan, säga hejdå till vårt bästa OM-team, städa och packa ihop det sista och planera morgondagens avfärd. Sedan somnade vi sött!

Nästa gång vi hörs är vi i Sverige!

Våra hjältar hela vecka! Whitney, Shpresa och Aaron

Jenny leker med barnen och blåser såpbubblor

”I’m in a band”

Utsikt över Albanschlätta. Här på höjden tog vi kaffe och njöt!

”Det bjöd på en hejdundrans utsikt”

Hej bloggen!

Idag har det blivit en del bilåkning. Trafiken här är inte den samma som hemma i Sverige, här är det lite mer “action” vilket många uppskattar. Idag var det fem tjejer i teamet som fick vara med på ett center för mammor och barn. Det var runt 50 barn som kom och tjejerna fick hjälpa till att pyssla, sjunga, dansa och leka med barnen. Resterande teammedlemmar åkte ner till Amman och såg sig om på stan.

Barnmöte med Sudanesiska flyktingbarn

Vid lunch gav vi oss iväg till Madaba för att hälsa på en familj som har jobbat i Jordanien i 11 år. De delade vad de personligen hade fått vara med om vilket blev en tid av stor uppmuntran för vår del. De har jobbat väldigt praktiskt i staden och har nått ut till många människor. Jesus har verkligen fått skina igenom i deras ord och handlingar vilket flera muslimer i staden har talat ut till dem. De lever på ett konkret sätt för Jesus varje dag och så många av oss blev så berörda.

Vi har även haft förmånen att besöka en av Jordaniens finaste berg, Mount Nebo. Det bjöd på en hejdundrans utsikt och många av oss blev helt förundrade, dels av utsikten i sig, men ännu mer påtagligt blev Guds skapelse.  Vi var inte ensamma på platsen utan mitt i vår photoshoot kände vi oss plötsligt iakttagna och när vi vände oss om så såg vi 25-30 kineser skratta åt oss så vi slog ihop våra ansikten på en och samma bild. Besöket och den vackra utsikten blev mångas höjdpunkt för dagen.

Photoshoot med Kineser

 

Tjejerna fotas på Mount Nebo och Robin Photobombar

På kvällen fick vi besök av tre killar som jobbar i ett team. De reser runt omkring hela Mellanöstern och Afrika för att dela evangeliet. Var och en delade sitt vittnesbörd och tillsammans berättade de historia om vad de har fått vara med om på deras resor. Vilka hjältar! Så fyllda av mod och de förkunnar ordet så frimodigt och med en sådan glädje. Vi satt med häpnande miner och försökte ta in allt de sa. Så häftigt att få höra och återigen blev vi så tagna av deras livsstil och hur de lever för Jesus. Kvällen fortsatte med vittnesbörd från två i vårt team. Detta blev en stark stund med mycket känslor. Vi vill så gärna be er som läser detta om bön för våra ungdomar där hemma.

Vi har upplevt hur Guds hjärta bankar för dem och stå med oss i bön för den yngre generationen som ska träda fram.

Be om styrka, frimodighet och att de ska våga stå upp för sanningen, Jesus

 

Lördag – What about fika?

Dagen började med frukost där vi fick fylla på med energi. Vi samlades för andakt innan vi begav oss mot kontoret. Dagarna har varit varierande och idag så fick vi vara med på Kids Club. Vi träffades och pratade igenom planen för eftermiddagen samtidigt som vi av någon anledning beställt 15 kaffe på 7 personer. De börjar lära sig hur en svensk fika ska se ut! Vi klagar inte!!

När väl klockan slagit 14 så drog det igång. Där fick vi träffa föräldrar och barn att interagera och leka med. Vi körde enklare lekar innan vi fortsatte med att göra ansiktsmåling, ballongdjur samt leka i lekparken som vi fick hjälpa till och rusta upp igår! Härligt att få prata med nya människor och höra mer om hur det är att leva i Bosnien och Hercegovina. Vi sjöng även sången “Bog je dobar” (Gud är god), som Linn översatt för barnen, vilket var fantastiskt uppskattat! Mycket var roligt men vi fick även med oss en hel del tuffare tankar då vi fick möta några romska barn. Vi fick alla en bild av deras utsatta situation och hur andra människor behandlar dem. Hela deras situation reflekteras i deras sätt att interagera och bete sig bland andra människor. Vi tar med oss dessa människor i bön!

Vi begav oss strax därpå in mot Sarajevo för att delta på en ungdomskväll! Vi var ca 30 personer som samlades och käkade grillat! Efteråt hade vi en samling där vi fick håla i några lekar vi förberett och sedan lyssna till både Marcus och Ebba som delade sitt vittnesbörd på engelska inför hela gruppen. Även ledaren för ungdomsgruppen vi besökte delade sitt vittnesbörd. Det var otroligt inspirerande och gav oss en djupare förståelse för de människor som var med under kriget.

Vi tog oss tillbaka till huset via en väldigt fullproppad spårvagn och en kortare promenad. Väl tillbaka i huset så samlades vi och delade high-low-God thing samt lyssnade på vittnesbörd inom teamet!

Nu är det dag att sova så vi får fylla på med energi!

 

David fick till sin förvåning en tårta på 22-årsdagen

 

Ungdomssamlingen hade inte bara svenskar på besök. Vi fick även träffa två kor… MUU!!

 

GODNATT JORD!
/David och Eric

Sista kvällen…

Dagen började i vanlig ordning kl. 06.45 med att frukostgruppen gick upp för att förbereda frukosten.  Kl. 07.00 kom de andra nyvakna i gruppen och tillsammans åt vi en typisk holländsk söt frukost, för er som undrar vad det är kan ni tänka er saker som vissa bara äter på helger (sylt, nutella, jordnötssmör)…
Sedan var det dags för veckans andra undervisning. Vi fick lära om oss om hur man pumpat ut vattnet i havet för att få mer landyta med tanke på att de är ca. 17 miljoner i detta  lilla land. Men Menno (han som undervisade) berättade även om hur en holländare kan bete sig när man evangeliserar på stan, exempelvis fick lära att holländare är väldigt ärliga vill de inte prata med oss så säger de nej och det illa menat.
Efter bön och lovsång gick vi ut för att evangelisera och prata med invånarna i Delft om Jesus och varför vi firar påsk. Vi hade frågat Gud vilka personer vi skulle möta och vi fick möta flera av dessa.
Efter lunch fick vi göra något som kändes stort för oss. En flyktingfamilj skulle flytta från flyktingförläggningen till en lägenhet. Vi förberedde deras lägenhet genom att måla taket. Det här är ju det som påskresorna ska präglas av, ”att betjäna människorna på platsen och i allt ära Gud”. Så imorgon räknar vi med att vi alla tio har träningsvärk efter dagens faktiskt roliga målning.

Det går fort när man är många

Problemlösning á la Evelina och Oskar

Kvällen avslutades på topp med ett restaurangbesök i Delfts centrum. Där fick vi äta sjukt goda och lyxiga pannkakor. MUMS! Emma ville så bjuda oss på detta efter en härlig vecka tillsammans. Hon är sååå mysig. Under detta besök fick vi även chansen att tacka Emma som ordnat allt för oss och Tijmen genom att ge de några presenter från Sverige som blir som ett minne och tack från oss. Vi förstod då hur svårt och jobbigt det kommer bli att säga hejdå imorgon, inte omöjligt att det kommer vara känslofyllt med tårar…
Veckan har gått fort, det känns som veckan precis startade. Samtidigt har det hänt otroligt mycket att man knappt kommer vad som hände igår. Tur att vi skriver ner vad som händer varje dag  😉

I staden vi kommer sakna tillsammans med vår värdinna Emma

/Kristina & Evelina

Fängelsebesök, artistnamn och många skratt!

En ny dag i Albanien-landet med fängelsebesök, artistnamn och många skratt!

Dagen började som sig bör med en stadig frukost. Efter det hade vi vår vanliga morgonsamling där vi lyssnar till varandras tankar om Filipperbrevet, ber för dagen och stämmer av hur vi mår. Sedan hade vi vår egna quiet time, grävde fram våra pass och såg till att vi var klädda enligt konstens alla regler – på dagens schema stod nämligen fängelsebesök! Efter två ombyten fick vi godkänt och for iväg.

Det var en speciell känsla att komma till fängelset. Vi fick gå igenom en rad kontroller – de kollade våra pass, visiterade oss och sedan ropade de upp våra namn. Med högst godtyckligt uttal ska tilläggas, Björni, Karim, Jacobi Dahalen, Ida Inderlander är några av våra nys artistnamn! Tyvärr hade det blivit fel med våra papper, så hela OM-teamet och Simon fick inte komma in utan fick stanna kvar utanför murarna. Efter att vi passerat de kala rastgårdarna och de många vakterna kom vi in i kyrkan, som egentligen bara var ett tråkigt litet rum. Eftersom de som kunde albanska inte fick komma in, fick vi svenskar leda lovsång på albanska(!). Hoppas att de förstod något. Vi fick alla även berätta kort om varför vi valt att åka till Albanien och om hur mycket Gud älskar dem och vi avslutade vistelsen med att be för och välsigna dem.

Väl ute i friheten igen åt vi en albansk variant av kebabrulle (sufflaqe) åkte vi vidare till vår hemma-arena, kyrkan i Gorre. En av missionärerna här, Whitney från Kansas USA, har pianolektioner med några flickor från byn varje fredag. Just den här fredagen bestämde de sig för att dyka upp när det var tio minuter kvar av lektionen och vi fick se ännu ett exempel på att flexibilitet och viss improvisation är viktigt när man arbetar i länder som är olika Sverige!

På eftermiddagen var det dags för påskgudstjänst. Eftersom alla åker till Tirana på påskgudstjänst i den ortodoxa kyrkan på påskdagen så hade vi påskgudstjänst på långfredagen istället. Det var samma barn som kommit varje dag så egentligen var det ingen skillnad, ”youth ministry”, ”worship and prayer” och ”easter service” har alla inneburit sång, vittnesbörd och lekar tillsammans med ett 50-tal barn och ungdomar. Framtiden är med andra ord säkrad! Efter gudstjänsten lekte vi med barnen, körde ansiktsmålning och några av oss fick möjlighet att be med och för några tonårstjejer de pratat med en annan dag – häftigt!

Väl hemma i Lushnjë åt vi ännu en god middag, körde High, Low, God thing med teamet och OM-gänget och delade HHN (herrens heliga nattvard 🙂 Dagen avslutades med en helgalen lekkväll med hela OM-teamet som arbetar här. Amerikaner, Kosovoaner, Sydafrikaner, Albanianer och svenskaner i en enda röra skrikandes ”prinsessan Estelle” ”Moses” och ”Unicorn” om vartannat.

Vi somnade sedan sött, laddade för vår sista dag i Albanien!
//Albanienteamet genom Karin och Caroline (the awesome leaders)

Skräckblandad förtjusning innan vi fick komma in i fängelset i Rrogozhinë.

Lovsång i fängelset!

Pastor Ermal med två av fångarna

Påskgudstjänst i kyrkan i Gorre

Några av barnen fick vara med och läsa från Matteusevangeliet, bra jobbat!

Kidsen gillade Kevin och hans cykeltrix

Dag 5- Långfredagen

Tjeeena bloggen!

Idag på långfredagen har vi fått förmånen att verkligen spendera dagen i bön och lovsång inledningsvis. Efter frukost och vår morgonandakt gick vi ner gruppvis till den äldsta delen av staden Amman. Vi fick möjlighet att be för att människorna i större utsträckning ska veta att det här inte är en vanlig fredag utan fredagen som ändrade världshistorien. Sedan fick vi se hur fredagsbönen ser ut. Med så många män att det väller ut på gatan. Vi fick höra de kända orden ”Allahu Akbar” och se hundratals människor huka sig ner och be.

Teamet utanför en av stadens moskeér under fredagsbönen.

Efter lunch åkte vi till en ”skog” som kallas för Skandinaviska skogen som ligger högt uppe i Amman med utsikt över Jordanien. Där fick vi chansen att läsa om vad påsken handlar om samt be och lovsjunga ut över Jordanien.

Lovsång i Scandinavian forest utöver staden och landet

Efter en lång dag, där en del av oss fastade för att minnas vad Jesus gjorde för oss på långfredagen, blev vi bjudna på ”Keftah” och ”Qusa Mahshi” av en Jordanie som är vanliga rätter i Jordanien. Efter maten avslutade vi dagen på samma sätt som vi brukar, genom att be och sjunga lovsång.

Dagen har varit så bra med fint väder och go gemenskap! Hoppas att ni där hemma har det bra, snart ses vi igen!

// Emma och Sarah <3

« Äldre inlägg

© 2023 Eastertrips2017

Tema av Anders NorenUpp ↑