Herren segrar – alltid!

Systrar och bröder, vår andra dag här i Istanbul och jag känner mig redan som hemma. Folket, stämningen, kulturen, maten, ja allt är helt fantastiskt. Dagen började med en topnotch frukost för att sedan bege oss vidare mot europeiska delen av Istanbul. Ja, ni hörde rätt. Vi  tog färjan från Asien över till Europa för att träffa en arbetare vi har kontakt med för att få höra hans historia och bakrund. Vidare delade även ut inbjudningar ute på stan för det ”helandemötet” som vi skulle få delta i. Många tog emot inbjudningarna med ett leende och en nyfikenhet samtidigt som vi fick möta människor som gjorde allt för att försöka undvika oss. Men det får man räkna med. Hur som haver, eftersom ingen utav oss riktigt visste hur ett ”helandemöte” gick till satt vi där förväntningsfulla och lyssnade. Vi bad för människor som ville dela med sig av något de ville be för och vi alla fick även vara med om något i allafall inte jag har varit med om, åtminstånde inte live. En kvinna som blev helad. En kvinna som fick frid och glädje. Sån fest, sån lycka. Vad Gud kan. Ni anar inte.

Okej, vi tar det från början. Vänner, har ni hört talas om demonutdrivning? Att driva ut onda andar/demoner från människor? Det fick vi i allafall få vara med om idag. En fantastiskt fin kvinna som plötsligt svimmade av och lades därför ner på golvet för att vi andra skulle fortsätta be. Plötsligt hördes ett skrik. Vettskrämd, rädd och fastfrusen satt jag kvar på min stol och inte visste vart jag skulle ta vägen. Hon kunde inte kontrollera det och därför fortsatte, högre, intensivare medan hon fortsatte den inre kampen med den onde. Han ville inte släppa greppet om henne. Han höll fast. Hårt. Men Herren vann. Herren gav henne frid och ett lugn efter många minuter av bön om den heliga ande att komma och skölja bort det onda. Djävulen är så stark men Gud är så mycket starkare. Det som vi fick bära med oss var att inte bli rädda det första man automatiskt blir eftersom det triggar igång demonerna ännu mer. Var inte rädda mina vänner. Vad som än händer segrar Gud, alltid och föralltid. AMEN!

Dagen kan inte avslutas på ett bättre sätt. Skratt tills magen värker men även få gråta tills tårarna tar slut. Tack Gud för allt. Tack.

Elin

Istanbul – vi är på väg!

Hej på er!

Vi, till skillnad från Sarajevo-teamet, åkte inte förrän 9 imorse från Linköping & har därför avnjutit en härlig sovmorgon! Det är åtminstone undertecknads åsikt…

Vi sitter i skrivande stund vid vår gate & väntar på att få gå ombord på flygplanet. Än så länge har stämningen varit på topp & mycket skratt har ekat. När vi landar i Istanbul kommer vi att mötas upp av en kvinna där som kommer att ta oss till vårt boende för veckan. Därefter är planen att gå ut & äta & sedan ha en liten långfredags-gudstjänst inom teamet – det blir fint! Så viktigt att inte glömma vilken dag det är bara för att vi är på resande fot!

Vårt mål gällande bloggen är att få upp ett inlägg om dagen, men om det inte sker – please have mercy!

Allt gott & blessings,

Lovisa med team

IMG_5253

Resdag

Efter en tidig samling och bekväm bildfärd sitter vi nu på Arlanda och äter våran frukost. Vi är alla taggade och lite pirriga inför våran resa till Sarajevo, Bosnien. Men vi vet att vi har den levande Guden med oss så vi gör inte detta själva!
Det ska bli underbart att få dela denna vecka av utmaning, tjänande och skratt tillsammans med detta härliga gäng!

Följ gärna vår resa här och var med i bön.

Glid i frid, team kommunikation/dokumentation.20160325_102646